Don't forget me.
2011-12-21 / 16:58:50 / Viktoria /Hon går, känner den kalla vinden kyssa hennes rosa kinder. Hennes hår flyger fritt samtidigt som den första tåren rinner längs hennes kinder. Tanken slår henne, hon är fri.
Hon är fri och paniken växer fram ur hennes bröst. "Vad har jag gjort?" tänker hon. Hon vill inte vara fri, hon vill inte vara utan honom. Hålet hon känner växa i hjärtat blir bara större. Hon kan inte gå vidare utan honom. Men när hon tänker efter lite så fattar hon, han var inte någon som skulle stanna hos henne för alltid. Förr eller senare så skulle dom glida isär. Men inte på det här sättet. Hon vill inte gå. Tårarna forsätter rinna, hålet i bröstet värker, tankarna är tomma. Hon älskar honom, det är den enda saken hon vet säkert.
Men hon går vidare, hur ont det än gör så måste hon se det från den ljusa sidan. Han har det säkert bättre än henne nu, men hon kan få det bättre. Den tanken får henne att le, fast tårarna rinner. "Det tar tid, allt tar sin tid", tänker hon.
Men det blir bra, det är allt hon kan hoppas på.
Hon är fri och paniken växer fram ur hennes bröst. "Vad har jag gjort?" tänker hon. Hon vill inte vara fri, hon vill inte vara utan honom. Hålet hon känner växa i hjärtat blir bara större. Hon kan inte gå vidare utan honom. Men när hon tänker efter lite så fattar hon, han var inte någon som skulle stanna hos henne för alltid. Förr eller senare så skulle dom glida isär. Men inte på det här sättet. Hon vill inte gå. Tårarna forsätter rinna, hålet i bröstet värker, tankarna är tomma. Hon älskar honom, det är den enda saken hon vet säkert.
Men hon går vidare, hur ont det än gör så måste hon se det från den ljusa sidan. Han har det säkert bättre än henne nu, men hon kan få det bättre. Den tanken får henne att le, fast tårarna rinner. "Det tar tid, allt tar sin tid", tänker hon.
Men det blir bra, det är allt hon kan hoppas på.
design av: joannalicious
