Ångest för att det är natt, fattar inte.. Är så van att ha någon att prata med på nätterna, men nu finns det inte där. Brukar kolla på telefon numret jag kan så tydligt i huvudet, men vet inte vad det finns att säga när allt är över. Allt är förstört. Det byggdes upp konstigt och föll, men det var säkert meningen.
 Jag är inte bäst, ingen kan vara bäst. Jag är inte ens perfekt. Allt jag försöker vara är stolt för den jag är, vara mig själv. För ingen kan bestämma över mig, ingen kan styra min känslor eller tankar.
Vad jag tänker på just nu är - ett gräl av tusen andra gräl förstörde allt.
Av alla gånger jag blivit sårad, inte kunnat sova, gråtit, varit förbannad, varit kär och allmänt dum i huvudet, då kändes det som om det var dags att ge igen. Payback liksom. Tanken var enkel, som en röd tråd. Helt sjukt hur allt kunde gå så snett, hur allt spårade ur. Skulle lyssnat mer på det som var rätt den kvällen, ta allt dagen efter när man var nykter iställer för full och dum. Tror känslorna tog över, förtvivlan. 
 Trodde förlåt kunde göra en skillnad, har insett att förlåt består av 6 ord och betyder inte ett skit.
Allt är bara tankar, ångest och en saknad. Det går över, någon dag.

It's okay not to be okay.
Sometimes it's hard to follow your heart.
Tears don't mean you're losing, everybody's bruising,
Just be true to who you are.