Hej på er.. igen! Fick lite skuldkänslor över det förra inlägget, iskall jag var..
 Min dag har inte varit dålig hela dagen, vaknade med bra humör och så.
Men en person påminde mig om saker jag försöker glömma, honom.
 Jag var full och dum, sa massa saker som jag skulle hålla för mig själv. Men jag ska alltid vara så stor i käften och börja tjaffsa emot. Som sagt.. jag hatar att bli påmind, vill inte titta tillbaka på det som var. Jag har försökt få kontakt med honom på olika sätt men det har inte funkat så jag får väl ge upp eller något, vet inte. Tror han vill att jag ska ge upp, men jag är envis så jag kan inte. På något sätt så hittar vi alltid tillbaka till varandra, men nu känns allt så jävla hopplöst.  
 Jag vet att jag förlorade allt den kvällen, förlåt.

En annan sak som inte handlar om det som står ovanför. Jag vet att mina "svar på tal"- inlägg kan vara kritiserande. Men glöm inte, jag drar inte alla över samma kant. Jag läser era fina kommentarer dagligen men jag godkänner inte längre, inte alla. Sen finns det också folk som inte kan ge sig, men tragiska människor finns det alltid.
Jag fick en fråga om jag var så här dryg i verkligheten. Svaret är nej, inte alltid. Är jag på dåligt humör så kan det lätt gå ut över någon annan. Men om jag ska beskriva mig själv så är jag glad, positiv, snäll, självsäker men kan också ha svårt med attityden. Jag är en tjej som vågar säga ifrån om det inte känns rätt! :) 
 Ni är underbara, tack för era fina kommentarer! ♥

Sweet dreams finisar

He's all right
He's all wrong
He's a player
He's a dog
He's my friend
He's my foe
I just can’t leave him