Jag ljög inte för dig.
Jag sårade inte dig.
Jag lekte inte med dina känslor.
Jag lekte aldrig upp mig framför mina vänner när jag var med dig.
Jag fanns alltid här.
Jag tog alla smällar för att ha dig kvar hos mig.
Vad fan fick jag ut av det?

Jag vet att du inte var dig själv igår, utan bara lekte upp dig för "grabbarna". Men det spårade ur och det vet du med.
 Jag är en liten bitch med attitydsproblem, like i didn't know..? Jag krigar för mina kvinnliga rättigheter och slickar inte röv från ett par svin med så mycket fucked up things i huvudet att dom själva inte har en aning om vad dom håller på med.
Kalla mig hora, psykiskt störd, pinsam, drama.. Men det där är bara ytligt, snälla..? Om du verkligen vill såra mig så måste du gå på djupet. Ganska svårt när du inte har lyssnat på mig när jag pratat om mitt liv osv. Men grejen är att jag lyssnar, lär mig och sedan vet.
Jag vet att du kommer komma sen och leka söt, för var det inte du som sa att du inte kan vara utan mig no matter what..? Det kommer inte funka den här gången. Det du sa igår gjorde mig så arg och ledsen. Fattar inte hur du kunde säga sånt. Från just dig! DIG!
Du kommer få käka upp dina egna ord.
 Jag älskar dig men det här funkar inte längre. Du är borta från facebook, mobilen, msn och allt. Du är raderad från mitt liv.. men du kommer alltid finnas kvar i mitt minne och alltid vara min flawless. Du kommer alltid vara den fina, underbara flawless som jag såg dig, som du var mot mig.
Tog du mig för givet? - så har jag tänkt sen lördags.
Du kommer ångra dig, jag kommer ångra mig. Jag kommer gå vidare, jag kommer hitta någon som älskar mig. Jag kommer skratta åt det här om 5 år, men nu känns det som någon kväver mitt hjärta.
Det blir inget mer, eller som du säger, blir inge..
Kan inte hitta ett bra avslut för det här inlägget eller mina känslor. Så det blir bara så här.